Etikettarkiv: globalisering

Det borgliga uppdraget och liberala är två olika saker

Under hösten startade SvD debatt kring det nya borgliga uppdraget, genom att exempelvis skriva, ”det handlar inte bara om pengar”. Vilket är helt rätt uttryckt, men sen kommer Anders Lindner ändå in på just sånt som antyder hur man får en ökad långsiktig ekonomisk utveckling. Det är en viktiga aspekt som man bör diskutera, men när man pratar om den borgliga uppdrag, pratar man om vilket uppdrag liberaler och konservativa har tillsammans. Dock finns det betydligt viktigare frågor som handlar om värderingsfrågor som integritet, HBT-rättigheter, globaliseringens sociala aspekt, där är de konservativa i stora drag är liberalismens stora motståndare. Så det gäller för Sveriges liberala krafter att samlas för att diskutera just detta för att få fram ett starkt och tydligt liberalt uppdrag för den för framtiden, som då inte bara handlar om ekonomisk liberalism, där liberalerna kan med all sannolikhet samarbeta med de konservativa när liberalerna gjort sin självrannsakan för sitt nya uppdrag.

Adam Cwejman lyfter ett par intressanta frågor för liberalismens framtid efter vågona av FP och C samgåendedebatten.
1) Finns det ett egenvärde av flera partier som identifierar sig som liberala?
Jag har redan tidigare diskutera denna fråga där jag ifrågasätter behovet med flera liberala partier än ett. Förstås kan det finnas fördelar med flera liberala partier, en del pratar om liberal konkurrens, där flera håller varandra på mattan genom att de liberala väljarna kan säga ifrån om ett visst liberalt parti någon gång avviker från liberal politik. Andra hävdar också att det inte finns en nån gemensam grund för alla liberaler av alla former att sämjas i ett parti. Gemensamma grunden skulle jag säga inte saknas, det beror förstås hur djupt man kollar, den gemensamma grunden är, ganska abstrakt, i äganderätten, som konkret utformas i rätt till privatliv och andra viktiga grundläggande individuella rättigheter. Det kan nog finnas poänger för liberal konkurrens, men i dagsläget känner jag att vi liberaler behöver samlas och ta till vara på vår bredd, för stärka ställningen i svensk politik, men det gäller andra länder också specifikt Danmark där den liberala celldelning har gått långt. Framför allt för att dem liberaler som finns i FP kan marginaleras av det s k batongliberalerna och liberaler i C finns där utan starka rötter än så länge så rädslan till centern kan svänga mot andra spår är lätt att oroa sig för. Därför är en samgående bra för att dessa frihetliga liberalerna kan förstärka sin position i ett ihopslaget parti. Sen är de nog bra för det nya partiet att skapa nära samarbeta med andra liberala små partier, för att försöka hitta gemensamma närmare och därmed övertyga om att det nya partiet kommer bli ett riktigt liberalt så att den liberala celldelning stoppas. Men också föra dialog med utomparlamentariska liberala krafter.
2) Fungerar den nuvarande uppdelningen för att formulera liberala politiska förslag effektivt?
Det går helt klart för båda det mest liberala riksdagspartierna formar ihop liberala förslag ibland, men chansen är att det minskar om batong”liberalerna” respektive bönderna dominera partierna mer och mer. Därför är det som det ser ut nu ett bredare liberalt parti det mest önskvärda. Framför allt kan det finnas en risk allt redan är kört, när FP arbetat fram sitt nya partiprogram och C haft debatt om partiets framtid som inte ledde i en liberal riktning. Därför är det viktigt att den fråga om samgående diskuteras och att ett nära samarbete mellan partiernas liberala krafter samverkar så att det kanske kan förhindra att nåt av partierna väljer en väg där liberalism en gång för alla lämnar partierna.
3) Vad bör framtida liberal politik inrikta sig på, både innanför och utanför de etablerade riksdagspartierna?
I den ekonomiska politiken är liberalismen i dag stark, där som jag nämnt finns det i det borgliga uppdraget. Den ekonomiska liberalismen, en fri marknad är i dag en hegemoni i ekonomisk teori, nästintill. Det finns inget direkt trovärdig teori som uppmanar den, det finns olika typer teorier hur fri marknad kan vara, men inte mer än så. Därför behöver liberaler samlas mer kring värderingar, slåss för bryta ner struktur som stoppar individens fria val, förändra synen på sexualiteten och könen, som än i dag även lyckas påverka lagstiftning. Att göra äktenskap antalsneutrala, stoppa tvångsterileringar av individer som känner på nåt sätt att de måste byta sitt biologiska kön. Sen att stå upp mot en allt intensivare övervakning som motiveras med att skydda grundläggande rättigheter, men egentligen monteras de ner. Vara där som en stark kraft som står för alla aspekter av globalisering, även den sociala, fri rörlighet, öka samarbete internationellt och demokratisering över hela världen. Stå upp emot att samhällen sluter sig. Detta är vad det liberala uppdraget måste fyllas med.

4) Vad saknas i den svenska liberalismen idag inom partiväsendet?
Det saknas ett tillräckligt starkt parti med som har sin dominerade kraft av liberaler. Det behövs för att det liberala uppdrag ska tas på allvar.
5) Saknas det något i den ”borgerliga” idédebatt som Svenska Dagbladet initierat, behövs ett alternativ till denna, kanske även med andra svar?
Som hela inlägget har argumenterat för det behövs en liberal idédebatt om det liberala uppdraget.
6) Vilken framtida väg bör Folkpartiet ta givet att vi kan komma fram till några av svaren på frågorna ovan.
Sammanslagning för att garantera liberalismens fortsätta framgång i FP.

Andra som skrivit om Centerliberalerna; Helen Törnqvist (C) tro på liberal konkurrens, men samtidigt en idédebatt inom Alliansen, tillsammans. Fredrick Federely (C) stödjer tanken om sammangående. Olov Lindqvist (FP) tro inte på idén på grund av historiska skäl framför allt, den liberala idétraditionen saknas i centern, tro inte heller en i ihopslagning skulle leda till ett större liberalt parti, mer ett större moderat parti. Gabrielle Peteri argumenterar på liknade sätt. Martin Hall funderar kring detta. Rasmus Jonlund lyfter fram två specifika frågor, partikulturen som en del andra & sen kulturpolitiken, den sista nämnda så är den inte så svår för LUF har liknade kulturpolitisk ställningstagande. Kolla också in Adam Cwejmam & Magnus Andersson framträdande hos Ohlininstitutet.

det liberala uppdraget;
Jag vill uppmana liberala bloggare att just skriva om det liberala uppdraget (ping Victor Zetterman, Joakim Holmertz, Bawar Ismail, Bonnie Peterson, Christoffer Fagerberg, Amanda Brihed, Annika Beijbom, Mathias Sundin och massa andra andra, skriv!)

Andra som skriver om visioner, liberalism, borglighet, liberala framtidsfrågor

Skolan alltid en viktigt framtidsfråga och i detta val no.1 för väljarna

I DN för någon vecka sen publicerades en undersökning som visade att den viktigaste frågan i valet är skolan. Före sjukvård och andra välfärdsfrågor som alltid brukar toppa. För Folkpartiet Liberalerna är skolan mycket viktig, det är därför vi satsat denna mandatperiod på att göra om den svenska skolan, vilket varit den största skolreformen sen folkskolan infördes på 1800-talet. Globalisering ser vi liberaler som något som i grunden kommer föra med sig enbart goda saker, om vi lyckas omvandla vår ekonomin där vi ska konkurrera med kvalité istället för löner. Vi ska bli en stor kunskapintensiv ekonomin, som ska ha lika stor chanser att ha framtidens jobb, som Kina och Indien har.

Därför måste tidigare betyg finns för att vi så fort som möjligt kan se när något går snett för någon elev som då kan få hjälp att komma på bättringsvägen. Folkpartiet Liberalerna vill ha betyg från första året i mellanstadiet, alltså årskurs 4, Alliansen har nu röstat genom att införa från årskurs 6. Vilket är bättre än tidigare när man fick från årskurs 8 ett år innan de slutgilitiga betyg ska sättas, vilket inte är någon tid  förbättringar knappt. Själv förespråkar jag betyg från årskurs 1 som det ultimata. För då får man reda på de som har svårt i mycket god tid och förbättringsåtgärder kan ske omgående. Sen är förstås inte det hela lösning, satsning på och omdaning av lärarutbildning som vi nu har gjort är välbehövlig förstärkandet av lärarnas status med lärarlegitimation. Jag förstår kritiken mot lärarlegitimation, att det finns lärare man haft under åren som varit helt outbildade lärare, men ändå kunna lärt ut på ett bra sätt, medan lärare som varit utbildade, verkligen varit värdelösa. Detta är lärarutbildningens fel, personer som senare i livet upptäcker sin gunst för vara lärare ska om de har ämneskunskap, bara behöva komplettera en utbildning i pedagogik och sen även praktik, som ska få med mycket större betydelse med legitimation. Detta är bra för att alla är inte födda till lärare, praktiken kan ta bort dem som faktiskt inte är gjorda för att vara lärare. Med globalisering är också en satsning på språk och prioritering av detsamma nödvändig. Meritpoängen är därför mycket bra, även om det fått negativa effekter som måste rättas till och kommer göras det, men de negativa effekter ärvdes från den gamla S-regeringen.

Det är lite synd att all denna positiva skolpolitik får stå tillbaka för mer eller mindre genomtänkta förslag/uttalanden. Som att yttra sig om burkaförbud i skolan, som inte existera som problem i dagens Sverige, bland dem 10 personer som bär det i dag har de tagit av sig när skolan bett om det undantag någon som anmälde Stockholm Stad till DO, som i sin tur tagit lång tid på sig att komma med en dom. Men som sagt det finns inget problem existerar inte någon stans, om inte diskrimineringslagarna visar vara konstiga så att arbetsgivare, i detta fall rektor inte får kräva identifikation för att man kan avböja av religiösa skäl. Detta vet vi dock inte ännu.

Sen ett annat förslag som i sin argumentation verkar bra, där föräldraansvar förs fram, är väldigt konstigt, man ska i yttersta nödfall tvinga arbetande föräldrar sitta med sina stökiga barn i klassrummet och för de ska de få en ersättning. Vart tog arbetslinjen vägen? Föräldrar ska ha de yttersta ansvaret för sina barn, göra allt för sina barn sköter sig i skolan och i samhället i övrigt, om detta inte görs tycker jag att man kan blanda in socialtjänsten.

Nu handlar valet dock ändå om vi vill ha skola som skapar en kunskapintensiv ekonomi eller en som gör att Sverige halkar efter i globalisering och blir en förlorare på den. Vill du ha det första, ska du rösta på Alliansen och Folkpartiet Liberalerna!

Carina Boberg skriver om burkan, som jag skrivit tidigare jag tycker är icke-fråga som får folk att tro att SD:s verklighet är sann En annan fråga som, hon tar upp är skolk i betygen, där det ska synas om varit aktiv deltagare, alltså varit där, på lektionerna. Anna SteeleKarlström skriver om Burkautspelet ur en ironiskt synvinkel hur vi kan förbjuda många andra saker också. Helena von Schantz skriver om tidigare betyg och lärarfacket krav på borgarfred om betygsfrågan där Helena tycker att facket bortser från demokrati. Det är ju bättre att Sverige får framtidsinriktad skolpolitik istället för bredda överenskommelse som inte leder någonstans. Hon skriver också om att det finns två olika former av skolpolitiker. Per Altenberg skriver om att Ohly vill förbjuda vinster i friskolor, vilket betyder praktiskt förbjud av friskolor. Han skriver ett inlägg om hur den viktigaste valfråga är att ställa om Sverige till en kunskapsekonomi där skola bara är en del. Rasmus Jonlund om att skolan blir en viktigt valfråga, föräldraansvar & vinster i skolan. Liberala Anna om föräldraansvar. Tobbe i Teckomatorp skriver om de tidigare betyg är till för att föräldrar kan mer ansvar för sina barns skolgång. Seved Monke skriver om hur skolan är en viktig framtidsfråga. Kandidat 42 är inne på detta med Ohly och vinster, fundera på om hans behövs sättas i skolbänken?

Intressant? Kolla andra om skolan, framtiden, kunskapsekonomi

Inför LUF Storstockholms årsmöte – Del 1

Inför Liberala Ungdomsförbundet Storstockholms årsmöte tänkte jag nu skriva artikelserie på min blogg där jag gör reklam för det motioner jag kommer skicka in till årsmötet och startar också idag en en egen twitter-kanal för årsmötet där det inte kommer hända så mycket förrän årsmöte börjar den 6 februari då beslut kommer publiceras direkt där när dem fattats, längre följetonger av årsmötet kommer förmodligen också ske på LUF Storstockholms blogg. Men nu kommer min första motivering för en motion jag skrivit om global skolpeng,

Idag är det så att det finns en kommunal skolpeng i Sverige som följer med eleven beroende på vilken skolan denne väljer. Skolpengen skiljer sig från varje kommun då vissa kommuner har det bättre ställt än andra, ibland beror detta på slarviga kommunpolitiker, men ibland beror det på saker men inte ens kan förskylla dem för. Därför förespråkar Folkparitet, Liberala ungdomsförbundet och Liberala Ungdomsförbundet Storstockholm en nationell skolpeng så alla elever är lika mycket värde över hela landet och för kommuner då inte säger nej till elever som vill söka till skolor i andra kommuner för de får betala kostnaderna i den eleven då.

Sen är det så att denna nationella skolpeng skulle ändå leda till diskriminering, för att svenska elever som väljer att plugga utomlands under grundskole- eller gymnasietiden får inte ta del av skolpengen, som som de globaliseringsvänner vi är borde se till att alla svenska elever var man än väljer att plugga ska få betald skolgång, framför allt under grundskolan. Sen måste man förstås ha vissa krav för komma till realismen i det hela, på att de svenska eleverna inte väljer en skola som helt går emot den svenska läroplanen, som exempelvis Koranskolor i Saudiarabien. Så det finns knutnar att lösa men ska definitivt börja fundera kring och föra en debatt kring det.

Intressant?